Bisarra drömmar
Nämen va i ....! Har ju inte skrivit här sen den 29:e augusti! Idag är det den 19 september! Nästan en månad sen! Nä, nu tar vi igen det här hörrni :)
Ni vet de där mornarna när man bara blir less på tonerna som tillhör alarmet på mobilen, eller kanske alarmet är en kissblöja i ansiktet för er föräldrar där ute?
Vare sig det är en telefon eller blöja som väcker en så var jag så tacksam i morse då min klocka ringde. Så glad och tacksam för att där jag precis befunnit mig bara var en dröm. Jag drömde om det ställe jag arbetade på som tonåring, mitt första extrajobb som var i ett gatukök.Jag stod i gatuköket återigen, i de där blåa åtsittande byxorna som gör så att rumpan blir päronformad, en osmickrande pikétröja som gör att man saknar hals och en keps.
Min första kund ville ha en mjukglass i bägare. Vaniljglass nerpruttad i en skål i stort sett. Hur svårt kan det vara? Såå in i helvete svårt! Det fanns ingen bägare, ingen vaniljglass. Det slutade med att jag tog en pappersmugg och tog den glass som fanns i gautköket, där samtliga glassorter innehöll små färgglada prickar. Allt, jag menar ALLT hade små prickar i sig, antingen röda eller blåa. När jag väl kom med den misslyckade glassen hade min kund försvunnit och min nästa kund berättade att min första kund blivit så trött på att vänta så hon gick. Den här kunden ville ha något annat och helt plötsligt bar jag en svart ryggsäck. - Har jag gått runt med den här hela tiden?
Hon ville ha hamburgare, jag förstod inte ett ord av vad hon sa. Hon ville ha en stor hamburgare Betina och en liten hamburgare Ehlia. Jag menar, finns det någonstans, någonsin hamburgare som har namn som Betina och Ehlia? Är det inte mer kor som har sådana namn? Eller så kanske man ville vara ärlig i drömmen? "Det här är burgare gjorda av kossan Betina och den här av Ehlia."
Hur som helst. Jag fick titta upp på skylten med alla maträtter vi sålde, och tänk er det periodiska systemet, gånger tusen. Det var listan på maträtter vi hade. Mycket små rutor, paniken växte, köerna växte, irritationen hos min kund växte. Chefen kom förbi min lucka och undrade hur det gick för mig egentligen? Sen ringde klockan. Tack gode gud!