JAG VILL OCKSÅ HA EN STAD PÅ MIN ARM
Vi räknar ner till dag nummer 480. Då tror vi som åskådare att allt är bra. Vi får träffa Tom Hansen som betraktas som en romantiker i vår tids ögon då han tror på den äkta kärleken. På ödet. Vi får även stifta bekantskap med den som kommer komma att bli hans förälskelse Summer, som anser att hela "äkta kärleks"-grejen är ren dynga. Efter ett snabbt möte i hissen är han upp över öronen förälskad och försöker nå hennes uppmärksamhet genom att spela The Smiths på högsta volym, då hon går förbi hans skrivbord i kontorslandskapet. Men inget händer.
På en karaokebar får hon reda på att han gillar henne. De leker ”gift gammalt par” på IKEA, håller varandra i handen och går hem till henne. De spenderar natten ihop, men hon vill inte ha något seriöst förhållande. Han säger okej. Inombords känner han något annat.
Ett av min favoritögonblick i filmen är scenen där de blivit så bekväma med varandra, att det bara räcker att ligga bredvid varandra i sängen, och dela med sig av sina svagheter och rädslor. Den situationen är nog en av de finaste in i ett förhållande, tycker jag. När man accepterat den andra och kan tryggt visa vem man är. Bara där har man kommit långt i ett förhållande.
Undrar om det är någon mer än jag själv som blivit sugen på att tatuera in en stad på armen, efter att ha sett den här filmen? Scenen då Tom visar sitt favoritställe, vilket är på en bänk i en park, där man har utsikt över stadens byggnader. Han berättar om hur han hade velat att staden skulle märkas mer, då Summer ger honom en penna och drar upp ärmen för att agera ritpapper. Han målar upp en stad och det blir något romantiskt skimmer över det hela, vilket egentligen lika gärna skulle kunna tvärtom.
Citatet från början av filmen ”Detta är ingen kärlekshistoria. Det är en historia om kärlek” stämmer bra in på filmen, men mer kommer jag inte säga om den saken. Det är upp till er andra att se filmen. Den handlar kort och gott om när allt man vill är att få svar. Få svar på vart detta är på väg. All kärlek är värd att visas. Även den mest komplicerade sorten.